sisseldanielsson

The fault in our stars

Kategori: Allmänt

asså.
 
jag och sanna fick i den här boken av simone i julklapp. och let me tell you - jag började läsa den vid tio imorse och har inte lagt ned ned en gång. och för ungefär tjugo minuter sen blev jag klar. gud, vilken bok. den är perfekt på alla sätt. FÖRUTOM slutet. slutet var liksom som ett antiklixam för mig efter en superb bok i övrigt, så du kan ta och jobba på det john green. 
 
men allvarligt talat så blev jag hänförd. jag blev kär i både killen och tjejen. det kändes som att det var jag i boken, som att han tagit mitt liv och skrivit om. ni som har läst boken vet ju att tjejens liv och mitt liv inte är lika för fem öre. man kunde inte hitta två personer med mer olika liv. men det bevisar ju bara john greens skicklighet. att han kan en 20-årig,svensk kvinna att relatera till en 16-årig, amerikans, cancersjuk flicka.
 
och sättet han skriver på har ett underbart flöde och hela boken känns så otvungen. som att han bara pusslat ihop den på en natt.
 
alla tummar upp för den här, rekommenderar den verkligen.
 
hade det verkligen mysigt idag förresten. gick upp vid halv tio och satte mig ensam i köket och åt frukost samtidigt som jag läste boken. efter ett tag kommer andrezza med sin datorn och vi bara sitter där, tysta bägge två inne i våra egna världar, men ändå tillsammans, liksom? vi satt så i flera timmar. ibland skrattade hon eller så skrattade jag och då blev det ngn kommentar, men annars var det som att sitta med en syster. supermysigt.
 
tills min rumskompis kom in. bara sättet hon rör sig på stör mig. kommer in och tänder lampan fast det är mitt på ljusa dagen, skramlar och håller på i köket. 
när sedan Rocio får sällskap så går jag in i vårat rum för att kunna fortsätta läsa (plus att jag ej duschat idag och fortfarande går omkring i pyjamas, så vill inte skrämma livet ur den stackarn). då ligger hon i sin säng och tittar på film. visst, hon får såklart göra det. 
men attityden hon har när jag kommer in i rummet. och hennes andning. och hennes kliande. det låter som när man kliar på en torr och sprucken häl. eller kanske om du skulle klia en elefant. ja, typ så. jag vet inte, allt hon gör irriterar mig bara. menhonåkerhemomtvåmånader. håll ut sissel.
 
hennes andning och sånt störde lite med stämmningen i boken, kan jag ju säga.
 
Rocios gäst är fortfarande här. vill. ej. visa. mig. men. är. hungrig.

Kommentarer

  • Patricia säger:

    halloj!
    Hur många bor ni i lägenheten? :)
    kan du inte ta lite bilder så jag får se? :)

    Ha de gott! Kämpa på!! ;) kram

    2014-01-12 | 10:20:21
  • Sanna säger:

    Jag har inte börjatläsa den än då jag förstår att det är en väldigt speciell bok, och då kan jag inte bara läsa de. lite hipp som happ, måste ha perfekta omständigheterna!!!

    2014-01-12 | 16:39:05

Kommentera inlägget här: